Hoppa till innehåll

Blandade känslor.

07 juni 2011

Ja, vad ska man börja. Om jag bara skriver om hunderiet och det är det som är tanken med denna bloggen så är det bara att konstatera att allt går verkligen upp och ner. Själv har jag varit väldig låg den senaste tiden av olika orsaker bla har jag funderat ”ihjäl” mig över Vildas annorlunda beteende. Kommer till det lite längre ner.

Först ska vi börja med det positiva. Jag är så glad över alla er valpköpare som är så flitiga och tränar så intensivt med era hundar.  Tror ni alla när det gäller den senaste kullen går kurser, tränar både sök,spår,agility och även rallylydnad. Några av er har också börjat tävla. Flera av er kom långväga för att göra sitt MH. Både uppifrån Uppsala och längst ner ifrån Skåne. Tack snälla ni att ni gjorde det. Det var så kul att träffa er och hundarna. Pga av avståndet blir det ju annars svårt att ses regelbundet. Det tråkiga var bara att jag inte kunde få ihop alla hundarna till samma MH.  Blir det någon mer kull så vet jag i allafall hur jag inte ska göra när MH ska ordnas. Utan verkligen se till att få ett Kull-mh.
Funderar på om det skulle kunna gå att få ihop er alla till en valpträff i slutet på September. Preliminärt sista helgen. Hör gärna av er så vet jag om det skulle fungera den helgen.

Nu till något sorgligt. Som ni säkert vet alla dog Frasse(Vildas bror) alldeles för tidigt av två fästingburna sjukdomar . Nu har även Loke fått somna in pga elichia. Alva har kämpat och kämpat och han har ätit så mycket mediciner men ändå inte blivit frisk. Enligt Alva så var hans inte ens intresserad av en promenad. Två fina bra hanar med ägare som hade så stora ambitioner och förhoppningar. Jag kan inte med ord beskriva vad ledsen jag är för er skull. Men jag är väldigt glad att just ni valde att köpa valp av mig.  Tänker mycket på er.

                                                       Arelidsaussie Great Re

Ni som följt mig på bloggen och även på facebook vet ju att jag nästan tappat gnistan för hunderiet. Det har inte gått som på räls om man säger så. Men det har varit alldeles käpprätt åt skogen känner jag. Ni som träffat Vilda vet att hon är en aktiv aussie. Älskar att jobba med sin matte men kan ibland gå upp lite i stress. Speciellt om vi är och tävlar på nya platser så hon  har behövt mycket miljöträning. Jag älskar verkligen att träna med denna hunden. Hon har varit totalt orädd, skottfast, positiv, social och har även andra posiva sidor så som jag ser det. Självklart är jag väl kanske inte helt objektiv i detta fallet men Vilda har varit den hunden jag drömt om och passat mig perfekt. Från en dag till en annan är hon förändrad  i sitt beteende och jag hittade ingen förklaring. Tränade på klubben. Plats med skott, agilityträning samtidigt och människor som rider förbi. Vilda ligger helt oberörd och säkert på sin plats. Åker och tävlar och Vilda går upp på platsen. Det kan alltid hända. Hundarna är inga maskiner. Men sedan märker jag andra saker som inte riktigt stämmer. Åker till veterinär. Då visar det sig att hon är väldigt skendräktig vilket jag anat. Hon fick medicin och så tog vi det lite lugnt ett tag. När jag tror att det är över tävlar vi brukset igen och det går inget vidare. Tänker givetvis då att vi tränat för lite.
Hade anmält Vilda till MT. Tänker att det är säkert ingen fara nu med tanke på att hon ätit medicin och skendräktigheten måste vara över. Hon går som jag mer eller mindre förväntat mig banan igenom  förutom släden som hon tyckte var riktigt läskig. Sedan då skotten. Var i Kallebäck där det var konstant skjutande hela banan igenom för det var väl nån skytteträning. Vilda visar inget. Men sedan då skotten i passivitet. Där visar Vilda en ganska kraftig reaktion. Hade jag inte förväntat mig. Skott under lek var inga som helst problem. Hon lekte aktivt och struntade skotten. Pga av denna kraftiga reaktionen hon visade i passivitet fick hon en 2.a på skotten trots att hon lekte aktivt. Hon blev alltså inte godkänd trots att hon hade klarat det rent poängmässigt. Detta hade jag absolut inte förväntat mig. Vilda har 1.a på skotten på sitt MH så jag trodde absolut inte detta. Allt detta negativa har nästan knäckt mig. Jag har analyserat och grubblat och försökt förstå vad som hänt.
Pratade med Maj Hallqvist igår som oroat sig över sin Molle. För hon upplevde att även han hade börjat reagera på saker som aldrig bekommit honom förut tex skott. Likaså gå upp i stress under träning. Hon gick till veterinären. Det visade sig att han hade fått Elichia. Nu hoppas vi bara att det upptäcktes i tid så att han blir frisk snart.

Sagt och gjort. Tänker att jag åker tillveterinären igen och ber dom titta i Vildas öron och även ta blodprov. Det visar sig då att Vildas ena öra är rött och ilsket och dom vill se henne om en vecka igen. Hon har också BORRELIA. Antibiotika i minst 3 veckor ev längre. Provet ska även skickas till Tyskland för det var något värde veterinären måste hålla koll på. Så dom kan se nästa gång att det har sjunkt.
Så nu tänker jag, min stackars hund. Här har hennes matte utsatt henne för både det ena och andra och dessutom förväntat sig resultat. Snälla, kämpande Vilda som gör allt för sin matte. Tävlat och gjort MT skendräktig, öroniflammation och Borrelia. Tack och lov att jag gick till veterinären idag och inte pressat henne mer.
Domaren på MT sa att jag har ju en chans att göra om det. Jag tänkte aldrig i livet att jag utsätter henne en gång till för det men kanske om ett år om hon är riktigt frisk. Just nu är det det enda som är viktigt. Att hon blir frisk.

                                                                                                          Min finaste ”Vildis”   (fotograf, Kenneth Svensson)

Ha det bra alla i värmen /Anki och hundarna

8 kommentarer leave one →
  1. 07 juni 2011 15:41

    Stackars Vilda! Hoppas hon blir bra snart och att blodproverna visar sig fina. Tänkte maila dig idag(!) ang. kennelträff. Vi är i Lysekil v. 32-33 i augusti och hade tänkt önska en kennelträff då, ser att du föreslagit september, finns det någon möjlighet att ta det i augusti? Kommer tyvärr inte kunna i september då vi anmält oss till lite tävlingar (RL – men Yvonne försöker få ut mig till L1:an…vi får väll se;) och så är ju lägret då, blir lite för mycket åkande under samma månad:) Tänker på er, Kram kram

  2. 07 juni 2011 17:47

    Näe usch.. 😦 små vidriga kryp! Hoppas verkligen att det blir bra nu! Stackars er! Låter iaf väldigt trevligt med kennelträff. Kan både i sep och vecka 32 eller 33. Inte söndagen vecka 33. Kramar från oss

  3. 07 juni 2011 21:35

    Vet att du grubblat ihjäl dej om lilla Vilda. Måste ändå kännas skönt att fått en förklaring på hennes beteende, och att det blir bra av medicinering och vila. Sen kommer ni tillbaka och ger järnet!!! Vi ska ju tävla säger du ju alltid. Vem ska nu ge mej en spark därbak? Fast Saga är heller inte helt återställd, skendräktighet är ett lååååångvarit tillstånd…
    Mycket tråkigt för Alva med fina Loke också. Så himla orättvist!
    Kram Eva-Lena o Saga

  4. 08 juni 2011 15:37

    Tråkigt att läsa om sjuklingarna Molle och Vilda, hoppas verkligen att ni kryar på er.

    Styrke kramar från Sofie och Lizz

  5. Amanda & Lotus permalink
    09 juni 2011 14:27

    Hatar fästingar! Tycker att dom borde hitta på något sätt att utrota dom.
    Hoppas att Vilda blir frisk snart 🙂
    Jag kan i slutet av september, kan när som helst i princip. Skulle vara jätte kul med en träff 🙂

  6. 09 juni 2011 18:21

    Gud så tråkigt med pojkarna som dukat under för de förbannade fästingsjukdomarna!!!

    Hoppas nu att Vilda blir bra igen snarast så ni kan få en fin nystart!! Om jag inte har tappat modet och gett upp hunderiet än så kommer du också klara av att få tillbaka geisten!! Sådeså!!! Fast du har all rätt att deppa ihop fullständigt flera vändor till först. 😉

  7. 09 juni 2011 19:54

    Sofie! Inte Molle. Han mår säkert alldeles utmärkt. Jag skrev om Loke(Vildas bror)

  8. 13 juni 2011 8:04

    Stackars lilla Vilda.Vilken tur att du åkte in med henne så hon kan få medicin o bli bra.
    Ibland önskar man att de kunde prata med oss.De försöker men vi är nog dåliga ibland
    på att läsa våra hundar.
    Du ska se att det kommer att lösa sig.
    Krama Vilda från snyggingen 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: